Tycker det är rätt intressant med inlärning och hur personligheten sätts när man är ung. Man säger t ex för att bli mozart-bra på piano så måste du börja öva när du är 3. Hörde också en intervju med en kille som började träna minnet när han var 27 (och nu kan han t ex runt 1000 decimaler hos talet Pi) och han sa iaf att om han började lära sig när han var runt 2 istället så skulle han kunna gå ut på torget och minnas vilka färger alla hade på sig. För att bli riktigt bra på något måste man alltså börja tidigt
Det är lite av en kontrast till dagens samhälle där alla barn får leka fritt och man sätter inga krav på någon förrens de kommer till universitetet (där de finner allt mycket jobbigare och mer krävande). Vad som är bra är såklart en mix, jag skulle älska att ha en sån förälder som David Sklansky hade som gick runt och hade lite olika tankeexperiment och life-lessons men samtidigt så vill jag ju forma mina egna viljor och intressen. Det är lite som att uppfostra/hjärntvätta små barn sina egna religiösa övertygelser. Det kanske är väldigt stor sannolikhet att någon får samma religiösa övertygelser som sin familj men för mig är det helt fruktansvärt sinnessjukt att t ex omskära en ung pojke som itne har gjort ett aktivt val.
Hursomhelst så läste jag också en artikel om en amerikansk pappa som ville lära sin dotter matte och enligt vad som antagligen är dess egna utsago så ska tydligen ungen vara rätt bra nu vid 8 års ålder. Det är såklart hemskt. Fast itne så hemskt. Säg att du nu får lite intressanta tankenötter och drar ett spelteoretiskt problem (vilket ju är fullt motiverat) och du ser att ungen gillar det, har du nu öppnat upp pandoras box och chansen att barnet blir en hänsynlös gambler? Svaret är antagligen nej eftersom detta barn kommer vara fruktansvärt bra när den blir vuxen men så jag ser på poker så är det långifrån det jag skulle lära mina eventuella barn riktigt tidigt om jag ville att de skulle bli bra på något. Det mesta handlar om det psykologiska faktum att det suger mer att förlora 1000 kr än vad det är gött att vinna 1000 kr och att det uppenbarligen är svårt acceptera förlust även efter många år. Så då är det bättre att satsa på något som ger positiva känslor nästan varje dag, varje månad.
Dock vore det kul att se lite mer aktiva föräldrar när det kommer till saker som inlärning. Att vara en bra förälder är nämligen inte bara att ge tid och kärlek, det är självklart det viktigaste, men det handlar ju om att ge bra förutsättningar för livet och då är den där familjesemestern till disneyland inte så fruktansvärt viktig.
Här har ni länken till artikeln om 8åringen btw.
PS: Btw, min syn om poker och lycka är baserat på tanken att jag numera lägger tid på poker för att tjäna pengar. Det är ju inte så 9 av 10 människor ser på poker, de flesta är ju nöjda med att förlora lite granna på deras hobby som de gillar så då är det ju precis som vilken hobby som helst som kostar pengar, t ex att gå ut och resa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar