I lördags vaknade jag upp hos Hansens med ångest. Bakgrunden var en utekväll dagen innan som var del två med några spanjor och mexikanskor som jag skrev om en annan gång. Den gången var jag poppis, var ute och dansade och hade trevligt och träffade en vacker tjej som tydligen blev lite intresserad och killkompisen som kände dom ursprungligen sa att de ville gå ut omgående snart igen. Kul! Var peppad att träffas, kanske lite för mycket så.
Först var det dock fest hos han jag bodde med första året här, Pablo! Han bor nu inne i Madrid vid Guzman el Bueno, stället där jag förresten gått på (fot)rehabilitation i 3 veckor. Kom in och det var samma gamla gäng med några byten. Sen kom två andra tjejer som varit med "från början" och det är kul, hon visar verkligen hur attraktion är särskilt ifrån utseende. Tycker hon har jättefina kläder hela tiden, en av mina favvisar, hon kör väldigt cosmopolitianskt och är rent allmänt väldigt fin men det finns verkligen ingen attraktion här. Att hon kallar mig "utlänning" istället för mitt namn kanske adderar, haha nää men hon gör det inte förolämpande alls!
Nåväl, har kört relativt låga mängder alkohol då jag varit lite trött men det blev en eller två jägers som blev hetsat på mig som kanske var lite mycket. Runt 2:30 nånting iaf drog vi oss ut, jag hade redan bestämt att jag skulle träffa de andra och de gick till ett ställe som hette Musé (osäker på stavning). Metron stänger som vanligt vid 1:30 vilket man kan tycka lite udda givet spanjorers rytm och allmän logik men för oss som bott här ett tag så är man ej överraskad, att ha allmänt rötna system är Spanien signum. Detta säger jag inte i form av att jag inte gillar landet, tvärtom, men om de är dåliga på något är det definitivt organisation.
Hursomhelst, de sa att det var kanske 20 minuter gång om man visste vart man skulle och det visade sig vara svårare sagt än gjort. Frågade runt med folk och de sa väldigt tydliga direktioner som jag följde med någon eller några måste tyckt det var kul att jävlas för det tog en fruktansvärd tid. Och när jag märkte att det tog en fruktansvärd tid så började jag speeda upp tempot. Jag nådde stället som var Orange Café runt 4:10 har jag för mig och det blev dans direkt. Kände mig nästan andfådd och med dans och närhet kände jag mig rätt oren. Det gjorde mig stressad. Tror inte alls det var så farligt men det stressade upp mig och så sa jag såklart hej till hon jag pratade om innan. Hon var vacker första gången men denna dag var det fantastiskt, wow. Det gjorde att mitt nederlag blev ännu hårdare, min hjärna funkade inte. Jag sa garanterat inget superdumt, jag gjorde ingen förnärmad men jag minns att jag bara inte hängde med. Kan varit värmen, kan varit jägermeistern, kan varit stressen, kan varit nervositet eller kanske spanskan men bra gick det inte. Jag minns lite halvt att hon sa något i stil med att vi kanske skulle vara vänner och att det var lika bra då hon hade pojkvän. Nu ser jag vad ni tänker, ni tänker att jag gjorde något move i fel läge! Nej! Jag gjorde ingenting men jag kände att jag gjorde dåligt intryck. Sen gick jag och Pedro hem, han är verkligen en störtskön och sjysst kille för övrigt och sen vaknade jag upp med ångest dagen efter.
Dagen efter var det fest hos Lilo och dom och jag ville gå men kände mig lite introvert efter gårdagen. Tanken var att låsa in mig och inte se någon på 4-5 dagar pga en ångest som ingen i skolan eller liknande var med om. Ni kanske tycker det låter rätt löjligt hur jag förstorar upp detta, det är möjligt och säkert också sant men jag har känt sån här ångest kanske 2-3 ggr i mitt liv och det är när jag träffar någon som jag verkar fantastisk på riktigt och sen lyckas sabba det. Den enda andra gången jag minns var nog 4 år sen eller nåt i den stilen när jag hade en dejt inbokad och may, or may not ha råkat hångla lite på Styrbord babord framför densamme. Jag tror faktiskt dock inte jag gjorde det men iaf! Det gav mig fruktansvärd ångest och tycker det var väldigt väldigt synd. Typ som denna gång. Kanske också ytterligare löjligt med tanke på hur starkt man reagerar, framförallt med tanke på hur kort tid man känt dessa människor men känner att jag är "underemotionell" i de flesta aspekter så kan ta på mig att vara överemotionell i denna.
Vi går vidare.
Jag fick skjuts av Borja och Ernst och Mathias hade varit borta en vecka i Portugal så jag tänkte att jag skulle gå dit och ta en öl, sen gå hem lite tidigt för jag ville gå upp tidigt plugga på söndagen. Det kom en sjukt massa folk. Natten innan väckte jag förresten Michael vid 6-7 på natten när Lill inte svarade på ringklockan och han verkade rätt sur då, helt berättigat. Undvek därför honom denna kväll, hehe, trots att han är en sjysst kille som också verkar rätt skarp och säkert rolig. Jag imponeras inte jättemycket av betyg och fina skolor generellt men man märker ändå att han hänger med och är smartare än snittet och visst är Harvard law rätt coolt ändå :). Nu står jag i ett vägskäl, för två år sen skulle jag skrivit om några obekräftade teorier och tankar men med min nya regel om att bara skriva positivt om folk jag tycker positivt som inträffade pga 2-3 backlashes med folk som blev förolämpade så lämnar jag det här!
Hursomhelst, det visade sig att min hjärna inte funka denna dag heller, trots att jag varken hade sprungit, det fanns kärleksintressen eller hade shottat något. Jag gick runt och var allmänt socialt awkward och blev överraskad över mig själv. Inte för att jag alltid är supersmooth men ändå, stog bara helt still i huvudet. Det värsta var när jag skulle göra en referens som bara var så fruktansvärt jävla otydlig i en stor grupp. Jag sa det typ som ett skämt för en av dom och jag hade pratat om det någon vecka eller så innan men osäker på om ens hon fattade det. Det blev bara tyst. Det i sig var väl inte så farligt alls men tiden gick och jag bara kände att det inte var min dag och att jag måste haft feber eller något. Har iofs känt mig oerhört trött det senaste men 90% av tiden sitter det bara i huvudet men kanske denna helg så var det de 10%en som faktiskt var något fysiskt. Glad dock att det inte var någon större skada skedd.
Funderat lite på min långa pokerpaus med, det har gått 2 veckor nu. Det suger lite med vissa pokersidor för jag skulle lätt fortsätt pausen men med vipsystemet samt att jag kommer flytta ifrån Spanien till 90% gör att jag blir rätt lockad att börja spela igen, snart. Har nämligen en jäkla massa poäng som jag skulle kunna få ut typ 1000€ på nu om jag haft en högre vipnivå (istället för kanske 300€ för samma poäng) samtidigt som jag har rekordlite cash på min pokerrulle och innan fanns ju chansen att spela senare men om jag nu drar till USA i oktober så vet man aldrig riktigt vad som händer för 2014 osv. Kommer jag tillbaka till Madrid för fjärde året så är det väl inga problem men säg att jag älskar det och det på något sätt går att få stanna där så blir kanske man inte längre har en giltig spansk adress och får kontot låst, jag vet inte. Tur att det inte handlar om supermycket pengar ändå kom jag på, har nog på något sätt tänkt att det var mer och tänkt på det mer än vad som jag borde (räknade på det medans jag skrev). Supernova är nu kört och jämför man med det jag spelat nu och med platinum så förlorar jag alltså 66€ bara. Ahh skönt, då kan jag andas ut.
Förresten! Något som är kul är hur börsen har gått! Sparar i ett konto som jag har döpt resekontot och kul att se det växa. Denna summa har förresten gått till att leva okej i syd/centralamerika i ett tag tur o retur till att bli störskönt med eventuella möjligheter till resa till flera länder iom om jag nu åker till San Diego och stannar där. Det finns 2-3 saker som kan stoppa mig nu förresten. Jag har nämnt några små detaljer men ett reelt hot är om jag INTE klarar matteexamen i juni/juli som kvarstår. Detta är det enda ämnet jag inte fått godkänt i och tydligen måste jag klara detta för att få byta. Det sätter lite press men kanske nödvändig sådan som motivation att plugga. Vill egentligen också lära mig men det är sånt jävla hopp jämfört med vad jag har läst innan och helt värdelös lärare och materialet som finns online på dessa ämnen är enklare än vårat prov.
EDIT: Jag höll på lite att skriva om att jag tänkte kanske köpa en mobil men sen så körde jag metoden jag ibland gör vilket i sig är rätt oroväckande. Jag tänker mig att en jag känner berättar för mig något som jag funderar på att säga och tänka hur jag skulle reagera. Då kom jag på hur fruktansvärt ointresserade jag vore om en kompis köpte en ny mobil. Okej, i detta fall är det kanske lite mer intressant eftersom jag funderar på att köpa en ovanligt bra variant ifrån Kina (de flesta är skit men denna har fått fina recensioner) men ändå.
