Ska skriva ett tal och visste inte riktigt vad jag skulle skriva om. Så jag tänkte lite och skrev ett snabbt utkast. Notera att man ibland skriver seriösa, halvseriösa och helt oseriösa tal för att få en viss effekt. T ex så skrev en i klassen ett tal om varför alla borde börja röka eller en annan skrev ett förmodat tacktal till sin fiktiva bror där han avslutade med att be honom dra åt helvete. Hursomhelst så reflekterar mina tal inte alltid mina åsikter, iaf inte i alla delar av det. Hursomhelst, ett första utkast. Och ja, Opera-grejen är ett skämt.
Klockan är väl runt 5, jag promenerar längst engelbrektsgatan och min kompis ringer. Tidigare träffades vi nästan varje vecka men nu var det längesen vi sågs. Hon har flyttat in på ett nytt ställe och vill att jag kommer dit och hälsar på en kortis. Lägenheten är precis i närheten och jag är vid porten bara några minuter efter samtalet. Min vän är extra osminkad och jag tänker att vissa tjejer är rätt bra på att sminka sig och ändå få det att se naturligt ut så det knappt syns att de har smink. Jag vet inte riktigt hur men snart kommer vi in på något konstigt ämne och jag säger att vilja byta kön ju är en egentligen rätt fel och egentligen väldigt konservativt. Hon blir genuint arg på mig och vi bråkar och jag känner snart att det börjar bli dags att dra mig hemåt och jag tänker att det här gick ju inte så bra. Men det jag tänker också att jag faktiskt har väldigt rätt.
Hur kan det vara så? Transexualism och striden för alla transexuellas rättigheter är ju en historiskt sett ny strid och det är ju konservativt och odemokratiskt att inte tillåta det? Nej, jag håller inte med. Att känna att man blivit uppfostrad i fel kön förutsätter ju uppenbarligen att det finns ett rätt kön för din person? Eller hur? Detta faktum förutsätter ju också att personen anser att det är en stor skillnad mellan att vara man och att vara kvinna. Jag menar att korrekt sätt att se på saken är att vi bara är människor. Jag anser också om man nu fäster så mycket viktig på att man ska ha rätt kön för rätt tankar så gör man inget annat än befäster och bestärker de uppgjorda könsrollerna vi har. Killar eller män gillar blått före rött, vi är händiga, gillar vapen och vi tycker definitivt inte om att prata om känslor. Så passar man verkligen inte överrens med den bilden så passar man inte som man, eller hur? Självklart inte, jag tycker män (och kvinnor) kan bete sig lite hur dom vill. Det är inte könet som avgör vad dina intressen är och det är inte heller din uppfattning om könet som avgör hur din roll i samhället ska se ut, det är din hjärna som gör det. För det är väl det som är det intressanta egentligen? Dina tankar och åsikter, inte ditt utseende? Eller har jag missat något? Det säger iaf Operah.
