lördag 5 juni 2010

Lobotomi del 2 + Vi fega svenskar

Igår så pratade jag med en kompis och förra lördagen på festen så pratade jag med hans tjejkompis (när jag var sådär ocharmigt överberusad) och jag antog väl att mitt intryck inte var bra. Han sa då att hon tyckte jag var dum i huvudet för lobotomi-grejen som jag tydligen tog upp. Det tyckte han också. Men ärligt talat, hur trångsynt kan man vara för att någon har en avvikande åsikt? Och jag har inte ens sagt att jag stödjer lobotomi, jag bara nämnde tanken för att väcka debatt! Och folk blir ändå arga! Jag tycker det är så mycket mer roligt att säga något kontroversiellt och provocerande och ta i tag med det som folk känner negativa känslor dom än att konstatera att krig är fel, spridningen av AIDS är något dåligt osv osv. Tycker inte folk det är tråkigt att stating the obvious? Hur svenska och lagom är vi egentligen, jag trodde det inte stämde lika mycket på vår generation men jag har väl fel?

Jag tycker det är mer fantastiskt än något annat. Jag har aldrig riktigt förstått hur man kan bli arg i en debatt av andras åsikter. Aja, jag antar att det handlar om mogenhet. Jag antar också att inte alla tycker det är roligt och intressant att tänka och utvärdera olika saker ur ett logiskt och objektivt perspektiv så jag antar att jag får chilla med det lite mer. Men jag tycker det är synd för jag är övertygad om att det kan öppna upp för intressanta samtal ibland.

PS: Fan va det låter som jag tjötar om lobotomi hela tiden och det är verkligen ingen stor grej men jag nämnde det kort när vi drack öl i klassen häromveckan när en i klassen sa att han varit medlem i KPR (är det rätt?) och att de besökte Nordkorea och han sa typ att det var lite roligt att nuförtiden kan man verkligen bränna bort tss och få bort alla depressiva tankar utan biverkningar med forskningen idag men att det aldrig kommer införas eftersom alla bara känner "åh nej" av att höra om fenomenet. Det är för tabubelagt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar