Asyl är i äldre svensk statlig sjukvårdslagstiftning benämningen på psykiatriska sjukhus för obotliga patienter, till skillnad från "hospitalen" där sådana fall vårdades, som ansågs botningsbara. Asyler fanns i anslutning till hospitalen i Uppsala, Vadstena, Lund, Vänersborg och Piteå. Vid den psykiatriska vårdens omläggning 1929... avskaffades asylinrättningarna och vården inrättades i de då nyinrättade sinnessjukhusen.
Detta måste ändå vara en hyfsat intressant och kontroversiell sak. Själv tycker jag människor övervärderar människan som varelse, jag hävdar att vi i stor utsträckning är korkade, opålitliga, lata, onda och utan moral och i ständig förnekelse och framförallt att alla är olika värda (även om ingen har rätt att bedöma vem som är värd vad). Andra tycker att alla människor är lika goda/onda och att ett samhälle bör betala 20-30 miljoner kronor på att spärra in en mördare på livstid istället för att rädda tusentals svältande oskyldiga afrikanska barn för samma pengar osv.
Hursomhelst finner jag det hyfsat intressant att ändå det tydligen fanns en tydlig klassifikation med hopplösa fall och att de tom fick sitta på en avskild lokal på myndighetsnivå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar