Långa Hawaii-inlägget med massa bilder

Det börjar alltid med biljetten.

PS: Bilderna kommer lite pö om pö om mest kronologisk till berättelsen (med skipps)

Tjaba! Nu är jag snart hemma i San Diego igen efter en vecka på Hawaii, Oahu för att vara specifik. Jag åkte med några ifrån klassen samt 2 st som jag inte riktigt kände. Det var verkligen asgött att slappna av med hjärnan, köra lite sol och bad och ha det lite gött. Jag märkte hur min hjärna började vakna och tänka mer kreativt igen efter några veckors seghet iom slutprov osv. Fick förresten se betygen, vissa var överraskande bra medans andra ,var lite av en besvikelse, mest besvikelse tror jag. Jag fick näst bäst på 2 av 3 prov (27 resp 28 av 30) och på sista provet måste det gått katastrof för jag fick B eller B-. På studio/projektarbetet som är den stora fick jag B eller B- med och det var också lite märkligt tycker jag då han var superpositiv och jag tyckte jag fick en av de bästa omdömena. Trodde på A eller A- faktiskt. Skit i det!

Shangri Las ena trädgård

Gullegull!

Panorama Shangri La!

Arabisk arkitektur

Här simmade sjöjungfruer!

Tyckte mestadels om och hade trevligt med de jag bodde med även om det kan bli rätt ansträngande att vara med folk i princip 24/7 i en hel vecka, även om det hade varit en bästa kompis, särskilt för mig som uppskattar lite alone-time. En tjej som jag kände sen innan var sjuk jobbig, har aldrig varit med om någon så bortskämd och egocentrisk människa även om hon kanske har trevliga sidor. Det var ett litet barn som pratade om sig själv hela tiden, men värre att be folk göra saker åt henne konstant. Flytta på dig, du täcker solen (gör det själv?), hämta detta åt mig, kan du lägga undan denna åt mig, håll denna åt mig. Detta är förresten inte frågor alltsomoftast utan hon slänger sin väska på dig innan du hinner svara. Sen skiter hon i andras saker, trampar på dom och slänger dom åt sidan. Sjukt irriterande. Det värsta är att jag har liksom skämtat och pratat med henne (hon är ifrån spanska universitetet) och jag inser min egen ytlighet då jag tror jag märkt detta jobbiga beteende men eftersom hon ser helt okej ut så tror jag att man givit henne mer "chanser" än om hon inte vore det, då skulle jag säkert ignorerat henne ifrån första början. Det är såklart dåligt beteende ifrån min sida, vi är väl alla människor med brister, det är väl bra att man erkänner det.

Ska inte snacka skit mer men jag har nämnt flera av dessa saker till henne även om hon säkert varit för självfokuserad för att lyssna, så moraliskt sett är jag iaf upfront. Nog om det!!

Först när vi kommer där hämtar Julia oss, hon har hyrt en bil och det visade sig vara rätt gött för oss. Klockan var 20:55 så det var inte så varmt men man kände luftfuktigheten som vittnade om ett annorlunda klimat. Innan resan hade jag läst lite om Hawaii och trots att jag visste att Honolulu hade ca 940 000 invånare så hade jag väntat mig mindre skyskrapor, mindre vägar och kanske en mer tropisk look. Tanken också på att så otroligt mycket saker hade fraktats med båt hit för att bygga så många skyskrapor. (Karta världskarta med Hawaii). Det var också lite sjukt att se hur långt bort ifrån all annan land det låg, vi snackar 5,5 timma med flyg, mittemellan asien och USA, på något sätt hade jag väntat mig något lite närmare.

Att mycket importeras och antagen komplifikation när det gäller byggmaskiner, material etc så kändes det som det blivit byggt i stora omgångar. Många byggnader kändes väldigt gamla, färgerna etc var rätt omoderna ibland. Den växtliga frodigheten och sina vackra områden fanns dock ändå rikligt emellan dessa byggnader. Väldigt häriga "trädgrådar", fina stränder och hög mysfaktor på många många ställen. Vårat hotell var perfekt beläget nära Waikiki-stranden, 5-10 minuter gångavstånd. Vi la oss väldigt tidigt för det var tidigare tourer och introdagar planerat dagen efter.

Som jag nämnde var det en arkitektstudentkonferens som hade en blandning av tourer, föreläsningar och sociala tillställningar. Skulle säga att det var ungefär hälften som var ifrån Hawaii och hälften kom ifrån andra delar, Montana, Idaho, San Diego och Las Vegas. Vi möttes upp på skolan och där fick vi jättefina persongjorda halsband med våra namn (bild) och hälsade lite lätt på folk. 

Första touren som jag minns var för Shangri-La. Jag har hört namnet innan och förmindes att det var kanske ett indonesiskt/persiskt paradis-ställe och det var väl halvt rätt. Shangri La ska tydligen vara en halvt mytiskt plats om paradiset i arabisk kultur men detta ställe på Hawaii var den faktiska platsen, även om det inte var själva ursprunget. Det var en av världens rikaste kvinnor som blev intresserad av arabisk konst, och lät sig bygga ett paradisliknande palats eller hus där hon skulle va. Arkikekturen och konsten där var högst arabisk vilket såg väldigt annorlunda ut ifrån vad västerlänningar skulle göra. Tourguiden var även väldigt bra på att förklara historiken och innebörden, symbolerna osv vilket gjorde detta till en av de bättre tourerna som jag kan minnas. Tyvärr fick man inte ta några bilder på insidan men här langar jag upp några som vi fick ta utifrån.

Alla stränder på Hawaii är förresten publika och precis utanför såg man lite locals men ännu mer uppseendeväckande sjöjungfruer som badade. Självklart fattade man direkt att det ju är en sagogrej men det kändes lite märkligt surrealistiskt att kvinnor simmade runt med fenor, dräkterna var bra och syftet oklart.

Vi åkte hem och lite senare var det någon sorts introduktionskväll som var lite märklig. En dotter och mor sjöng och dansade med hula hula-kläder (det är säkerligen den officella termen) och sjöng vilket var väldigt förtrollande på något sätt. Väldigt förförisk fast inte i sexuell bemärkelse. Innan och efter dans+sången kändes det lite out-of-place dock med såna kläder i en sån lokal och jag förstår om det ser lite turistigt ut.

Vad var det sen, hmm, jag minns inte om vi socializade lite. Skitsamma. Vi gick ut och käkade, det var lite halvsynd med matdelen för två av vår grupp var megakräsna och kunde inte äta något annat än typisk amerikansk mat, japansk, indisk, mexikanskt, inget funkade. För mig är det lite udda men  jag har ju själv egenskaper som andra finner udda så det är ingen idé att haka upp sig på det. Jag gick ibland och åt själv, enkelt löst!

Jag inser nu att jag låter rätt negativ, det händer ibland trots att jag uppfattar saker som bra och jag antar att det kan ha med att det känns jobbigare att skriva långt om något är jobbigt än något som känns bra. Jag hade faktiskt jättetrevligt :P!!!

Okej iaf såg dagen efter var det dags för surf och hike-dagen. Något hade gått fel med min anmälan så jag var officiellt inte registrerad så vi hängde med och hoppades på att få surfa ändå. Först gick vi upp till ett vattenfall. Även om jag vandrat mycket i regnskog, sett en hel del tropiska vattenfall så var det ändå gött att komma ut ifrån stad och civilisation för en kortare hike. Det var massa stenar som föll ner vilket gjorde att man ej fick gå dit, det kändes väldigt amerikanskt. Folk badade tydligen där ändå, jag ångrar lite att jag inte gjorde det.

Sen kom lite skönt monsunregn och tydligen så fanns det en jäkla massa mikroklimat runtom ön. Snittemperaturerna var väldigt olika på olika delar av ön och  regnen var oerhört lokala. När vi körde bil en gång var det ett sjukt märkligt regn. Det är svårt att förklara en det var megaspö-regn sen sol och sen kom en gigantisk skvätt för att sen få solsken igen, på loppet av 50-100 meter.

Därefter var det surftour där jag faktiskt fick surfa! Första gången jag surfade var i Portugal och utan någon guidening kände jag mig rätt värdelös. Minns inte hur jag satte vågor men inte var det särskilt ofta eller bra. Andra gången var i Unstad, norraste norge och där var strömmen så stark att vi mest försökte paddla ut men drogs tillbaka. Den gången räknas typ inte, det var inte möjligt att fånga en våg. Tredje gången var i SD på La Jolla och jag fick hjälp, vågorna var bättre och jag fångade några goa fast inte superbra. Här i Hawaii satte jag dom som tusan dock, jag red ut två stora vågor skitlångt och avväjde folk framför som väntade på vågor, som ett pro! Sen hade jag rätt otur med vågorna, det verkade osm jag var en vågmagnet fast med motpol så jag såg massa vågor men alltid 20 meter bort. Ännu tråkigare var att mina kompisar surfade samtidigt så jag tror inte jag fick några bilder!!

Blir aldrig bra på kort länge, fattar inte vad som har hänt.

Tar en liten paus och en Mai Tai-variant

Dagen efter var det dags för sandslottsbyggning som skulle bli första stranddagen men tyvärr var vädret kasst, vi var sena så jag tog in på en restaurang, beställde en drink, tog med en e-bok och åt en fantastisk  teriyaki steak sallad med grönmögel, några röda bärgrejer som jag borde veta vad de var (kanske torkade granatäpplen). De körde carne asada-kött vilket blev asvärt. Jag ska nog göra något sånt sista dagen nu innan jag går på min vegetariska, alkoholfria och kanske kaffefria månad snart.

Utanför vårat hotell var förresten en udonrestaurang (jag älskar udon) och det var 100% en stor kö utanför, det spelade ingen roll om det var kl 8 på morgonen eller 10 på kvällen. Jag insåg att jag måste gå dit själv vilket jag också gjorde, 3 ggr! Jag antog att det skulle vara en restaurang i vanlig stil men du tog en matbricka, sa vad du ville ha och de gav dig nudlarna på löpande band. Framförallt var det sjukt billigt, det är ju iofs väldigt lätt för dom att göra om man bara har en fin volym. Jag hade redan innan bestämt mig för att göra lite nudlar igen och detta gjorde mig bara mer o mer sugen. Jag ska undersöka möjligheterna att hyra en matvagn och testa nån festival eller något för det kanske jag har råd med och min konstanta dröm om att ha en restaurang kanske  kan ha som ett första bra billigt steg med en foodtruck för att se folks reaktion, lära mig en del om masservering av mat, skatter, marginaler och massa annat som jag inte kan. Att jag någon gång kommer äga en restaurang är ofrånkomligt men jag har alltid tänkt att den drömmen kommer först kunna försökas på när jag jobbat och tjänat pengar i några år, sparat undan en del så att om det hela inte går bra, så är det inte hela världen. Shit va sugen jag är, först måste jag såklart naila riktigt bra nudlar, jag minns mitt första försök som rätt lyckat men det var innan jag åkte till japan och åt ramen och udon på riktigt. Vi får väl se, det vore kul att checka ut.

Därefter så var det några kvällar med arkitektpresentationer, sociala tillställningar och det var helt okej och jag skulle älskat det om jag hade lite större kontaktnät och/eller mer vilja att nätverka mer. Sanningen är ju att jag har 3 år kvar, amerikanska systemet gör det komplicerat för utlänningar och ja, eventuella frön jag planterar blir väldigt svåra att skörda just nu. Nästa år blir det nog annorlunda dock då man är närmare examen.

Dagarna därefter följdes av skönt strandhäng, middagar efter och bara ta det lugnt och fundera ut hur man ska lägga upp sin framtid när man kommer hem och övriga idéer. Jag kände att kreativiteten infunnit sig igen och jag tror detta quarter blir riktigt riktigt intressant. Jag ska fortsätta på det jag gjorde sista veckorna, skriva ned vad jag ska ha gjort och jobba med dom effektivt istället för att sitta hela dagarna och jobba superineffektivt. 

Monsunregn

Vi fick alla en personligt plakat!

Lite party party

Lite sjysst udon och tempura!

Pearl harbor
En av de sista tripparna var till Pearl harbor. Vi var lite osäkra på om vi kunde dra dit, det var tydligen så att det var svårt att få biljetter och vi hade inte supermycket tid kvar. Vi fixade dock biljetter och vi kunde gå. Amerikaner är ju rätt nationalististiska ibland och framförallt förhärligar de ju krig och militär. Min bild av Pearl Harbor är kanske inte lika förankrad som för dom. Om jag ska vara ärlig fann jag museumet innan själva sajten mer effektfullt än platsen själv.

Anti-Japansk propaganda under WW2

Vi tog en båttur till Oklahoma som var en båt som blev bombad med 1100 män ombord. Över sajten som mest var en rosthög med växter på så hade byggt en station. Jag hade väntat mig att man kanske kunde se inuti via något glasgolv men det var tyvärr inte särskilt mycket att se. Vad som fanns var de tusen+ namn som dog den dagen på en stor marmortavla. För mig var det tyvärr rätt antiklimatiskt och det känns mer bara som man har checkat av något på en lista än att man upplevt något speciellt.

Båten Oklahoma ifrån Pearl Harbor

Oljan läcker fortfarande ut och kallas soldaternas tårar. Över 800 lik ligger fortfarande kvar i skrovet.

En veteran som berättar om vad som hände.

Fick ta en liten slutbild.

Allt i allt så var det otroligt skönt att vila upp batterierna. Jag hörde en gång Andres Lokko säga att han tidigare hade en hets när han var semester att han skulle göra massa men att han sen insåg att semester handlar om att ha det skönt. Så om han åkte till typ Paris eller Egypten för första gången och kände för att hänga vid poolen en hel vecka istället för att se Versaille, Eiffeltornet eller Pyramiderna så gjorde han det. Nu blev det ju en massa turer tillslut men vad jag försöker säga är att det kan vara jäkligt gött även om man bara solar, badar och äter något gott lite då och då. Jag ger resan 4,5 CGHs av 6! Rätt nära Japan även om den var kantad av lite mer högt och lågt, kanske 5a får den medans Gran Canaria dessförinnan får en 1a eller 2a.